Sahara (1943, LD, 97 min)

Kommer Bogart och sina "otacksamma" brittiska följeslagare att hitta något vatten...

IMDB

Wikipedia


the Players: 
Humphrey Bogart
Bruce Bennett
Lloyd Bridges
Directed by:
Zoltan Korda 
Screenplay by:  
John Howard Lawson
Zoltan Korda
Sidney Buchman
Cinematography by: 
Rudolph Maté  
Music Composed by: 
Miklós Rózsa 
Art Direction by: 
Lionel Banks  
Set Decoration by: 
William Kiernan  
Film Editing by:
Charles Nelson 


the Plot:

Joe Gunn (Bogart) och hans Amerikanska tank försöker ta sig fram genom den Liberianska öknen för att stråla samman med sina allierade. På vägen stöter han på både vänner och fiender i jakten på vatten och överlevnad.

...och kanske framförallt, kommer de hitta några att jävlas med ut i öknen?

the Background:

Sahara, som egentligen är inspelad i Anza-Borrego Desert State Park i södra Kalifornien, släpptes på biograferna bara två månader efter att Italien kapitulerade i Andra Världskriget. Statistsoldaterna i filmen är faktiskt riktiga militärer som var stationerade på Camp Young i närheten av inspelningsplatsen. 

Då Kalifornien har svårigheter att efterlikna Sahara öknen till fullo fraktade man hela två ton sand till inspelningsplatserna för att skapa den sista "touchen". Man förstärkte också skuggor i sanden med färg för att trycka fram solens egna kontrastskapande. Man var även tvungna att överdriva andra av solens effekter - tex. mänskliga svettningar. Detta löste Make-up artisten, Harry Pringle, med vaselin och vatten. Vattnet som han sprejade på skådespelarna efter att ha applicerat kraftigt med vaselin.

Filmen är baserad på den ryska filmen Trinadtsat (the Thirteen) regisserad av Mikhail Romm. Och efter Bogart's egna tappning på historian från 1943 så har det producerats två remakes. En från -53 med Bradford Crawford, en västern film vid namn the Last of Comanches, och en mer renodlad kopia från -95 med James Belushi spelandes Bogart's karaktär.

Bogarts version av berättelsen gjorde sig även värd av tre Oscars nomineringar. John Livadary, för bästa ljud, Maté, för bästa foto och en för bästa "supporting actor", genom J. Carrol Naish rolltolkning av den Italienske krigsfången Giuseppe.

Bogart bär sin "Tommy" väl.

the Review: 

Efter att ha vistats på andra sidan havet under en stor del av sommaren så passade jag på att plocka upp ett ex av den klassiska TV guide's American icons special Edition. Ett alldeles för långt ord på en vara för att den egentligen ska gå hem på allvar. Exemplaret var i alla fall dedikerad till Bogie's karriär och berättade allt om hans liv från start till slut.

Jag var därför sugen på att boosta min erfarenhet av Bogarts filmer. Tanken var till början att se den klassiska John Huston filmen African Queen, med Katharine Hepburn som medspelarska, men det visade sig att jag trots allt inte ägde den så jag sträckte mig efter en annan LaserDisc i hyllan, vilket blev Sahara.

Och rätt så snabbt så inser jag hur mycket mer värda de där pengarna förhoppningsvis hade vart om de hade spenderats på African Queen istället för denna uttorkade öken till krigsdrama.Smått förbluffad över filmens popularitet så sitter jag här nu och funderar på vad fasiken som gick fel.

Vad jag kommer fram till är att Sahara egentligen inte är en så pass dålig film. Det är bara det att jag aldrig känner mig riktigt delaktig i karaktärernas resa. Filmen inleds precis i slutet av en strid där Bogart och hans två överlevande kamrater får order om att retirera. Det gör dom, och med Bogarts självsäkerhet och målmedvetenhet, så ger dom sig ut genom Sahara öknen utan något ordentligt mål, vilket vanligtvis säkerligen skulle innebära en hel del problem, men under Bogarts styre så är det ingen som behöver oroa sig. Inte heller publiken. När den första uppenbara problematiken, med att befinna sig vilsen i Sahara, dyker upp så löses den tyvärr av ytterligare en karaktär som är onaturligt säker på sin sak. Så publiken behöver inte riktigt oroa sig här heller. Och så när filmen når sin slutkonflikt så är jag redan så distanserad, till både historien och dess karaktärer, att det inte riktigt längre känns som att något spelar någon vidare roll.


the Slutkläm:
 
Detta är egentligen inte någon dåligt hantverk (henze betyget) men jag rider tyvärr med, rätt så känslolöst, på denna resa. Trevligt men oengagerat. Är man sugen på att följa Bogart från punkt A till punkt B, genom en öken i Centralafrika, utan några större svårigheter så är detta filmen för dig.

the Betyg: 3 (2,5 isch...)

"Water for guns".