Mannen som slutade röka (1972, DVD, 104 min)

Mycket har skett sedan rökning mer eller mindre var en social plikt.

IMDB

Wikipedia


the Players: 
Gösta Ekman
Grynet Molvig
Holger Löwenadler
Gunn Wållgren
Carl-Gustaf Lindstedt
Pierre Lindstedt
Olga Georges-Picot
Directed by:
Tage Danielsson
Screenplay by:
Tage Danielsson
Produced by:
Olle Hellbom
Olle Nordemar
Cinematography by: 
Kalle Bergholm
Musicy by: 
Gunnar Svensson
Production Design by: 
Stig Limér
Costume Design by: 
Lotta Mothander
Inger Pehrsson
Sound Mixer by: 
Berndt Frithiof
Animations by: 
Per Åhlin
Film Editing by:
Wic Kjellin



the Plot:

När Hugo Alighieri (Toivo Pawlo) dör, direktör över ett stort korvtillverkningsföretag och känd kedjerökare, så står där hans son Dante (Ekman) som ensam härskare över svensk korvhandel. Men ensam härskare över direktörens gamle rikedomar blir sonen enbart om han lyckas sluta röka inom 14 dygn. Något som inte lär bli lätt då han varit slav för rökat sedan tidig ålder och hans farbror Knut-Birger (Löwenadler) gör allt för att se pengarna hamna i hans egna ficka.

Kommer Dante (Ekman) klara av att fimpa eller går han miste om faderns miljoner?

the Background:


För knappt en och en halv månad sedan så var det exakt 30 år sedan en av Sveriges mest kärleksfulla underhållare gick bort. Tråkigt nog så gick vi samtidigt även miste om en oerhört uttrycksfull och vis man som, utöver sin snabba humoristiska hjärnhalva, även var väldigt politiskt intresserad.

Tage Danielsson föddes i Linköping 1928, under sin uppväxt så arbetade han på Folkets Park och kom på den vägen i kontakt med teater och musik. Tage var även en otroligt begåvad person när det kom till skolan och han lyckades ta sig ändå till Uppsala universitet, vilket såklart var ovanligt för en "arbetarpojk" på den tiden. Efter studierna så fick Tage jobb på Sveriges Radio där han efter 5 år blev underhållningschef. Under denna tid så startade han bland annat upp det oerhört populära programmet Sommar i P1. Genom SR så kom han även i kontakt med skåningen Hasse Alfredsson och tillsammans så kom de att skapa historia.

Det var under en av deras revyer på Gröna Lund som Ingmar Bergman noterade deras talang och föreslog att Svensk Filmindustri skulle ge dom chansen. Även om de två auteurerna inte riktigt nådde upp till Bergmans internationella nivåer så blev komikerduon omåttligt populär i de svenska hemmen och tillsammans så kom de att producera flertalet produktionerna ihop, där Äppelkriget och Picassos Äventyr såklart sticker ut. 

En otroligt fin östgötsk och svensk förebild.

Just Mannen som slutade röka har sin bakgrund i Tages egna bok med samma titel. En bok baserad på hans egna högst personliga sviter med tobakens baksidor. Boken publicerades med en design som liknande notiser nedkladdade på olika hotells brevpapper. Bland dessa ark ville såklart Tage ha kladd och slentrianteckningar, något animatören Per Åhlin bidrog med. Så när det kom till att producera filmen så var såklart Åhlin en viktig kugge där med. 

Under själva produktionen mindes Grynet Molvig att hon upplevde det rätt så jobbigt att prestera under de nakenscener hon hade tillsammans med Gösta Ekman. För att råda bot på detta så beordrade Tage alla förutom skriptan, och tillika sekreteraren på AB Svenska Ord, Mona Haskel och fotografen Kalle Bergholm att lämna studion. När det endast var de fem kvar så "näckade" allihopa för att på så vis lätta på stämningen. Något som lär ha gått hem.

Hasse Alfredsson's bidrag till filmen är inte lika påtagligt som vanligt utöver en liten gliring, vännerna emellan. I filmen så dyker nämligen en oerhört roligt reklambild upp i tidningen på Hasse som bekräftar sitt cigarettbyte över till Prince. En reklam som Hasse faktiskt ställde upp på i ung och naiv ålder. Efter att ha blivit kontaktad av en märklig dansk person som erbjöd denna reklamintäkt så blev han smått överväldigad att någon noterat en sådan petitess som att han gått över till att röka Prince. Något han såg som ett bevis på att han hade blivit känd. Men när väl fotografering skedde så satte dansken en cigarett av ett annat märke i handen på honom, Hasse erbjöd sig då att använde en av hans egna Prince-cigaretter istället, för trovärdighetens skull, men då lär dansken brustit ut -"Röker du verkligen den där skiten!?" Sedan dess har han enbart ställt upp på reklam för ideella ändamål.

the Review: 


Jag har länge velat visa upp min kärleksförklaring till Hasse och Tage. Denna underbara komikerduo och fantastiska filmskapare, som gör att jag känner mig oerhört tacksam över att vara svensk. För det är få förunnat i vår värld, att förstå och känna till deras märkliga värld. En värld som är både kärleksfull, skojfrisk och tänkvärd. Att man lyckades blanda in en enorm kreativitet och skaparglädje i detta, genom att omge sig av en mängd talangfulla människor och ge dom mer eller mindre fria tyglar, bara bevisar duons genialitet.

Nu är det ju tyvärr så att jag redan har sett deras främsta verk, vilket såklart diskvalificerar dom från the Shinbone Post, men en film som jag inte sett från start till slut, och som jag fortsatt hade rätt höga förhoppningar kring, var Tage Danielsson's film Mannen som slutade röka.

En energisk Gösta Ekman gör sitt bästa för att hålla igång filmen.

Filmens första hälft är produktionens mest underhållande och den mest fartfyllda. Det är som oftast riktigt roligt att se hur dagarna går och följa Dante's misslyckande. Något man lyckas förtälja genom ett kreativt och energirikt berättande, i klassisk Hasse och Tage anda.

Men även om filmen försöker friska upp sig själv med ett ansiktslyft; à la en resa till Frankrike, så tappar filmen ordentligt under dess andra hälft. Vad jag tillskriver det tappet är dels en framtvingad kärlekshistoria, som snarare baseras på lust och ytlighet än något djupare samhörighet, och en generell känsla av filmen också har blivit rätt så föråldrad. Mannen som slutade röka är trots allt snart 42 år gammal och visst har samhället, i alla fall på några punkter, blivit mer upplyst under den tiden. För att vara ärlig så känns filmen tyvärr lite gubbig på sina ställen.

Likt många andra av duons filmer så försöker man sig på slutet att knyta ihop historien med en moralpredikan. Ett ord som låter så hemskt, men som i Hasse och Tages värld enbart är fylld av kärlek och visdom. Men likt resten av filmen så når inte heller slutet upp till den vanliga klass som de gjort mig så van vid och Mannen som slutade röka består en solklar tre rakt igenom

the Slutkläm:

Även om just denna film aldrig kommer upp i någon högre nivå så kommer Hasse och Tage's anseende aldrig sjunka i min vy. Utöver all den glädje som de två har givit oss så har de också haft enormt mycket viktigt att berätta. Även om just Mannen som slutade röka inte var något direkt mästerverk så är det alltid nödvändigt att få sig en dos av den humanitära kärleksbrygd som Svenska Ord's produktioner ger oss. Låt oss aldrig glömma det. Hasse och Tage är, och kommer att förbli, en svensk nationalskatt.

the Betyg: 3 (Helt klar sevärd, men långt ifrån deras mer minnesvärda verk.)

"Sprit, plus tobak, kvinnor, plus kanske mat och så nån abnorm böjelse kanske,är lika med samma slutsumma."

Källor: IMDB, Wikipedia & Svenska Ord i Bild och Tal.