Obekväma situationer utlovas i Bamboo House. |
IMDB
Wikipedia (Shaw Brothers)
the Players:
Birte Tove
Lieh Lo
Hsieh Wang
Terry Liu
Directed by:
Chih-Hung Kuei
Cinematography by:
Chi Yu
Music by:
Fu-ling Wang
Art Direction by:
Mao-lung Lin
Costume Design by:
Chi-Yu Liu
Film Editing by:
Hsing-lung Chiang
the Plot: the Players:
Birte Tove
Lieh Lo
Hsieh Wang
Terry Liu
Directed by:
Chih-Hung Kuei
Cinematography by:
Chi Yu
Music by:
Fu-ling Wang
Art Direction by:
Mao-lung Lin
Costume Design by:
Chi-Yu Liu
Film Editing by:
Hsing-lung Chiang
Japanockuperade Kina, en kvinnlig rebell som nyligen har fått lära viktig information blir tillsammans med ett par utländska sjuksköterskor omhändertagna av den japanska militären och satta i ett militärläger.
Där så får vi följa dom i deras kamp mot tortyr, frihet och alldeles för korta kjolar.
the Background:
Fick denna film och Ilsa: She Wolf of the SS av en nära vän för ett par år sedan. Efter att ha bevittnat cirka fem minuter av Ilsa så stängde jag av. Sedan dess så har bägge filmerna legat orörda och sakta men säkert fallit i glömska utan att ha getts en ordentlig chans.
Här om kvällen så läste jag en artikel om Birte Tove i en gammal filmtidning där de bland annat nämnde Bamboo House och hennes andra SB produktion, The Mini-Skirt Gang (Feng Kuang da Ben Zei), att just Bamboo House var en av Tarantino's favorit WIP filmer och slutligen om hennes medverkan i Riget, en personlig favorit även om jag senare insåg att hennes påverkan och roll var ytterst liten i serien, allt detta gjorde att min nyfikenhet väcktes på nytt om detta spektakel.
(Allt detta jag skriver framöver är påläst och inget som jag av erfarenhet slänger fram då detta som sagt ska vara en plats för lärdom. Läs gärna mer på denna underbara Wikipedia sida om fenomenet och dess sub-genrer)
För att inte missuppfatta filmen bör man nog ha lite koll på Exploitation genre, kortfattat så var det en genre som med stor fokus på sex, våld och andra tabuer försökte locka publiken mellan framförallt 60 och 80-talet. Televisionens intåg i var mans hem hade en stor del i genrens framgångar då mindre biografer blev tvungna att sticka ut i vad de visade för att ta tillbaka sin publiken, dessa biografer blev senare kända som Grindhouses.
Sub-genrer likt Blaxploitation, Nazisploitation och Women in prison, likt Bamboo House, är genrer som med säkerhet kommer att dyka upp mer av på denna plats framöver.
Dessa filmer är alltså inga filmhistoriska mästerverk utan oftast billigt framställda produktioner men som under åren tagit till sig kultklassiker stämpeln. Troligtvis främst genom dess speciella estetik.
Man bör även nämna något om Shaw Brothers Studio vilka under 50 och 70 -talet var det största bolaget på att producera Hong Kong filmer, och då framförallt sina kung fu filmer, tills att man sakta men säkert blev utmanövrerade av piratkopiering och dess starkaste konkurrenter Golden Harvest, med golden boy Bruce Lee i spetsen.
Fler SB filmer är också något som säkerligen kommer dyka upp här framöver då jag är ett stort fan av deras arbete, Legendary Weapons of China, the Eight Diagram Pole Fighter och the 36th Chamber of Shaolin är filmer som jag verkligen kan gå i god för.
Birte Tove och hennes närmsta i jakten på frihet och lite kläder att värma sig med. |
the Review:
Så när jag väl drar i gång filmen så har jag lustigt nog rätt så höga förväntningar på den.
Förväntningar som inledningsvis infrias.
Vi kastas snabbt in i historien med ett mycket vacker komponerat foto och ljus som får mig att tänka på Christopher Doyle's glansdagar. Och det följs snabbt upp av en störtskön förtext som får mig att tänka på Gaspar Noé.
Men det är också här någonstans som mitt intresse sakta börjar tryta. Medans filmen börjar koncentrera sig på vad som de egentligen tror säljer denna produkt så börjar mitt fokus att lämna bilden, och mina känslor för både våra huvudkaraktärerna och intrigerna som pågår är icke-existerande.
Det går till och med så långt att min önskan att få se dom på fri fot inte grundas i deras välmående utan att filmen ska börja gå mot sitt slut.
När den sedan väl gör det, när vi börjar byta ut de konsekvenslösa övergreppen och nakenbadscenerna mot beslut och aktioner som faktiskt både för historien framåt och påverkar våra karaktärer, så växer också filmen.
Filmens foto är som sagt inledningsvis fint komponerat, men likt filmens berättelse så tappar den fart under tiden i fånglägret, för att sedan växa mot slutet där vi bjuds på otroligt vackra bilder över det kinesiska landskapet.
Musiken i filmen är helt genialisk och är helt klart en stark anledning till varför man bör se denna film, och det är även den som till stor del räddar filmens mitten parti.
Filmens utropstecken är väll den enorma tid och energi som måste ha lagts på att perfektera längden på fångarnas kjolar och Terry Liu's insats som den hårdföre fångvaktaren Mako.
Slutpoängen är väll att det inte är allt för engagerande film med likväl sevärd framförallt då för dess historiska värde.
the Betyg: 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar